Nyheter

Arbetsförmedlingen bedömer att tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor har goda möjligheter till arbete på ett och på fem års sikt. De två förstnämnda har ”mycket goda möjligheter till arbete”. Anledningen är en åldrande befolkning, relativt hög medelålder och för få nyutbildade.

När det gäller prognosen på ett och fem års sikt ser det alltså mycket bra ut för tandläkare. Det finns cirka 6.000 anställda tandläkare i landet, varav 62 procent är kvinnor och 38 procent män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att tandläkare har mycket goda möjligheter till arbete. Detta gäller i stora delar av landet och särskilt stark är efterfrågan på specialisttandläkare.

Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att tandläkare har mycket goda möjligheter till arbete. Den fortsatt växande befolkningen i kombination med den demografiska utvecklingen, med allt fler äldre och yngre personer, leder till ett ökat behov av tandvård de kommande åren. Dessutom är medelåldern i yrkesgruppen relativt hög, vilket medför att det finns ett stort behov av att ersätta dem som går i pension. Samtidigt väntas för få examineras inom yrket för att möta efterfrågan på fem års sikt.

Tandhygienister
Av landets cirka 3.800 anställda tandhygienister är 96 procent kvinnor och 4 procent män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att tandhygienister har mycket goda möjligheter till arbete. Möjligheterna varierar dock mellan olika delar av landet.

Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att tandhygienister har mycket goda möjligheter till arbete, av samma anledningar som för tandläkare. En fortsatt växande befolkningen i kombination med den demografiska utvecklingen, leder till ett ökat behov av tandvård de kommande åren. Medelåldern är relativt hög och för få examineras inom yrket för att möta efterfrågan.

Tandsköterskor
99 procent av landets cirka 10.000 anställda tandsköterskor är kvinnor. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att tandsköterskor har goda möjligheter till arbete. Möjligheterna varierar dock mellan olika delar av landet.

Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att tandsköterskor har goda möjligheter till arbete, av samma anledningar som ovan.

Foto Wikimedia Commons/Akulovz

Foto Jonn Leffmann/Wikimedia Commons

Med syftet att göra tandvården mer effektiv och jämlik och för att förbättra situationen för vissa patienter med särskilda tandvårdsbehov, har regeringen gett tandvårdsutredningen i uppdrag att föreslå förbättringar av de särskilda tandvårdsstöd som regionerna står för, samt det särskilda statliga tandvårdsstödet (STB).

– De som har rätt till ett särskilt tandvårdsstöd ska få det, på lika villkor i hela landet. Det kan göra stor skillnad i plånboken för den enskilde, säger socialminister Lena Hallengren.

Bilden: Wikimedia Commons

Folktandvården och Praktikertjänst är dominanter inom tandvården i Sverige, men flera privata aktörer växer snabbt genom bildandet av kedjor.

Tandvårdskedjor har i dag fem procent av den privata marknaden och flera har siktet inställt på en snabb expansion. Det sker både genom öppnandet av helt nya kliniker och förvärv av etablerade enheter. På flera av kedjornas hemsidor finns fliken ”Sälj din klinik” för att locka etablerade privattandläkare att sälja sin verksamhet.

I Dagens Industri intervjuas Mazdak Eyrumlu, vd och grundare av kedjan Happident, som i dag har 13 kliniker integrerade under nya varumärket. Bland dessa tidigare börsnoterade Orasolvs nio kliniker.

”Genom förvärv av redan etablerade kliniker tar man inte bara med sig personalen utan även hela kundbasen, vilket är hela tanken med den här affärsidén. Äldre patienter är ofta trogna sin tandläkare eller sin mottagning och följer med när en mindre klinik integreras i en kedja”, säger Mazdak Eyrumlu till Di.

”Tandvård blir mer och mer som alla annan konsumtion – mer kundorienterad”, säger han.

Mazdak Eyrumlu har en bakgrund som tandläkare och har jobbat med samma koncept tidigare i England, där han förvärvade kliniker under varumärket Southern dental och hade närmare 80 kliniker.

Läs hela artikeln här

Shariel Sayardoust, övertandläkare vid Odontologiska institutionens avdelning för parodontologi i Jönköping, är en av initiativtagarna till ett nytt inplantatregister i Sverige.. Hon presenterade nyheten i samband med årets odontologiska riksstämma. Registret blir en del av Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) är tanken.

– Ett effektivt och enkelt kvalitetsregister för implantat har länge efterfrågats. Vi saknar bra verktyg för att följa upp och utvärdera behandlingarna vi gör på en storskalig nivå och på ett strukturerat sätt, säger Shariel Sayardoust, till Tandläkartidningen.

Implantatregistret kommer att bygga på data som automatiskt fås i samband med att tandvården rapporterar in till Försäkringskassan.

I slutet av december tillsätts en referensgrupp med representanter från Svensk förening för parodontologi och implantologi, Svensk käkkirurgisk förening och Svensk förening för oral protetik och förhoppningen är att en första rapport kommer i SKaPas årsrapport 2021. På sikt ska tandläkare kunna jämföra sina resultat med andras och även jämföra resultaten för olika implantat med varandra. En annan idé är att fånga patienternas upplevelse genom att automatiskt skicka en enkät till dem som behandlas med implantat.

Björn Klinge, seniorprofessor i parodontologi och eldsjälen bakom tidigare försök att få till ett implantatregister, är mycket positiv till projektet.

– Registret kommer att göra det möjligt att följa upp vad som fungerar i den kliniska verkligheten. En förutsättning som underlättar mycket är att insamlingen av information inte kräver extraarbete för tandläkare. Tidigare har just inrapporteringen varit för krånglig.

Foto Drmscmuc/Wikimedia Commons

Foto Erik Christensen/Wikimedia Commons

De nya tandvårdskedjorna har ritat om landskapet i tandvårdssverige. Det skriver Esbjörn Börjesson för Dental24.

På några år har kedjor som Smile, Distriktstandvården, Oral Care, Happident, Specialisttandläkarna, City Dental, Aqua Dental och MyDentist tagit närmare fem procent av marknaden. Och mycket talar för att de fortsätter att växa. Flera kedjor har uttalade ambitioner att växa ytterligare.

I artikeln intervjuas MyDentist VD Fredrik Wistrand, Gunilla Swanholm, ordförande i Folktandvårdsföreningen i Sverige och tandvårdsdirektör i Uppsala Län, samt Ann-Chriztine Ericsson, Affärsområdeschef Tandvård på Praktikertjänst.

Läs mer

En upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal är skyldig att ange den totala kvantitet och det högsta belopp som ramavtalet omfattar. Det anser Konkurrensverket i ett nytt ställningstagande.

I ställningstagandet tolkar Konkurrensverket EU-domstolens dom den 19 december 2018 i mål C-216/17 ”Coopservice”. I domen klargör EU-domstolen att uttrycket ”i tillämpliga fall” i artikel 1.5 i 2004 års direktiv innebär att angivelsen av kvantiteten av de varor eller tjänster som ramavtalet omfattar inte är frivillig.

Arbetet med att ta fram ställningstagandet har gjorts av en enhetsöverskridande grupp på Konkurrensverket bestående av jurister på Enheten för otillåtna direktupphandlingar, Enheten för allmän upphandlingstillsyn och Rättsenheten.

Läs mer

Idag publiceras den årliga skriften Socialförsäkringen i siffror. Publikationen ger en övergripande beskrivning av de ersättningar som administreras av Försäkringskassan.

År 2018 var socialförsäkringens utgifter för de ersättningar som administreras av Försäkringskassan 225 miljarder kronor. Lite mer än hälften av socialförsäkringens utgifter gick till sjuka och personer med funktionsnedsättning. Drygt en tredjedel av utgifterna gick till barnfamiljer. Därutöver gjordes utbetalningar till vissa andra ersättningar, främst inom arbetsmarknadsområdet.

Fakta

• Av de ersättningar som Försäkringskassan administrerar så var det statliga tandvårdsstödet det som hade flest mottagare under förra året (knappt 4 miljoner mottagare).
• Totalt fick 602 000 personer sjukpenning någon gång under året 2018 varav 64 procent var kvinnor och 36 procent män.
• Ungefär 14 500 vuxna och barn hade assistansersättning i december år 2018.
• Av de utbetalade dagarna med föräldrapenning år 2018 gick 71 procent till kvinnor och 29 procent till män.

I stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige omfattas av den svenska socialförsäkringen. Den är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse för både enskilda, hushåll och företag, men också för hela samhällsekonomin. I Sverige är en person försäkrad enligt det svenska socialförsäkringssystemet om denne bor eller arbetar i landet. Det innebär att personen har rätt till försäkringar och bidrag som kan vara arbets- eller bosättningsbaserade.

Läs mer

Nu är registreringen till Odontologisk Riksstämma och Swedental 2019 öppen. Invigningstalare är Ari Riabacke om hur man via ledarskap tar sig från beslutsfattande till genomförande av förändring.

Ari kommer även att prata om hur vi ska få grupper och team att prestera bättre. En annan talare är Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till bland annat boken Hjärnstark. Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss. Anders Hansen ger i denna föreläsning konkreta tips på hur du ska få de positiva effekterna.

Registrera dig här till Odontologisk Rikstämma och Swedental 2019

Andelen vuxna, 23 år eller äldre, som besöker tandvården regelbundet minskar. I synnerhet i åldersgruppen 35-49 år. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen. Siffror visar också att andelen som behandlas förebyggande för förhöjd risk för karies har minskat betydligt.

2018 besökte 56 procent av den vuxna befolkningen, 23 år och äldre, tandvården. Det är en minskning med knappt 7 procent jämfört med 2011. Andelen som gjort ett besök under en treårsperiod har minskat med ungefär 3 procent under motsvarande period, till 77 procent. I siffrorna inkluderas både planerade och akuta besök.

Studeras enbart andelen som kommer till tandvården för en basundersökning inom en treårs period har den minskat med 4 procent sedan 2011. Samtidigt har andelen som endast besöker tandvården vid akuta besvär under en treårsperiod ökat med närmare 13 procent.

– Att de akuta besöken ökar skulle kunna vara ett tecken på att man inte har besökt tandvården regelbundet. Regelbunden kontakt med tandvården skapar förutsättningar för att kunna förebygga och tidigt hitta patienter som kan få problem med tänderna, säger Alfheidur Astvaldsdottir, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Störst minskning bland personer i åldern 35-49 år

Bland personer i åldern 35-49 år ses den största minskningen i andel tandvårdsbesök över tid. År 2018 var det 72 procent i åldersgruppen som besökt tandvården under de senaste tre åren, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med 2011.

– Äldre besöker tandvården i störst utsträckning, bland dem över 70 år har andelen som besökt tandvården de tre senaste åren ökat mellan 2011 och 2018, säger Frida Lundgren, statistiker på Socialstyrelsen.

Lägre andel får förebyggande behandling

Statistiken visar att tandhälsan generellt fortsätter att bli bättre hos de som besöker tandvården. Andelen som behandlats för karies har minskat från 28,8 till 22,9 procent. Även andelen som fått kirurgisk behandling vid tandlossning eller dragit ut en eller flera tänder minskar. Dock ses ingen minskning av andelen som drar ut en tand bland dem med grundskola som högsta utbildningsnivå.

Statistiken visar också att andelen personer som behandlats för tandslitage har ökat från 1,9 till 2,4 procent mellan 2010 och 2018. Under samma period har andelen som behandlas för förhöjd risk för karies eller initialkaries halverats, från 14,8 procent till 7,2 procent.

– Att ha fått hål i en tand innebär en ökad risk att få nya hål och att man har ökat behov av förebyggande behandling. Det är därför viktigt att uppmärksamma att andelen som fått förebyggande behandling är betydligt lägre än andelen som fått sina hål lagade, säger Alfheidur Astvaldsdottir.

Ladda ner: Statistik om tandhälsa 2018 

På tisdagen 28 maj deltog ett hundratal personer på en konferens i Stockholm anordnad av utredningen om jämlik tandhälsa. Samma konferens har arrangerats tidigare med deltagare från Tandvårds-Sverige och från hela landet, från folktandvården, privata tandvårdsaktörer, regioner och myndigheter.

Konferensen leddes av Veronica Palm, som leder utredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa” och bestod av tre workshops:

* Hur kan tandvård till personer med särskilda behov bli enklare och mer jämlik?
* Vad bör styra tandvårdskonsumtionen?
* Var och hur ska tandvården bedrivas om tio år?

Veronica Palm har själv gett uttryck för att tandvård, som ett led i en sjukvårdsbehandling, bör ingå i hälso- och sjukvårdens finansieringssystem.

Utredningen kommer att presentera sina förslag den 1 mars 2020 om hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt, förutsägbart och jämlikt. Det är tänkt att förslagen ska minska skillnader i tandhälsan mellan olika grupper, gynna förebyggande tandvård och göra tandvårdssystemet tydligare.

Förslagen ska rymmas inom ramarna för de offentliga resurser som finns tillgängliga för tandvården, cirka tolv miljarder kronor varav hälften från staten och hälften från regionerna. Pengarna används idag till det allmänna tandvårdsbidraget (ATB), högkostnadsskyddet och till tandvården som finansieras av regioner.

Utgångsläget är att alla bör ha rätt till en god hälsa oavsett inkomst. Ingen ska behöva avstå från förebyggande eller nödvändig tandvård av ekonomiska skäl.

Fler väljer tandvård till en fast kostnad och ser det som en försäkring. Men modeller är istället tänkt för att få patienten att gå på mer regelbundna besök hos tandläkaren.

Det två rådande prismodellerna inom tandvårdens fria prissättning är dels styckeprissättning och dels abonnemangsvård. Styckeprissättningen är den vanligaste där patienten betalar för varje tillfälle. Abonnemangsvård innebär en fast kostnad oavsett vårdinsats och kostnaden består av en avgift som är uppdelad i tio olika riskklasser.

Abonnemangsvården erbjuds av Folktandvården i alla regioner under namnet Frisktandvård. Enligt Försäkringskassan hade knappt 780.000 patienter avtal om abonnerad tandvård ifjol.

Läs mer

Foto: David Shankbone

Svenskarna är fortsatt fantastiskt nöjda med sina tandläkare visar Svenskt Kvalitetsindex nya mätning av tandvården i Sverige. Folktandvården har förbättrat sig efter de senaste årens negativa trend, medan den privata tandvården backar något.

Det gör att gapet mellan privat och offentlig tandvård minskar i årets mätning. Av de branscher Svenskt Kvalitetsindex årligen mäter fortsätter tandvården att ha de allra nöjdaste kunderna.

Med en kundnöjdhet på 79,2 har tandvården som bransch en ohotad förstaplats.

Läs hela pressmeddelandet här

Foto Jon Tyson/Wikimedia Commons

Skatteverkets ställningstagande att uthyrning av vårdpersonal ska momsbeläggas från med 1 juli 2019 ställer till stora problem för tandvårdsbranschen. Det skriver Privattandläkarnas vd Merit Lindberg och näringspolitiska chef Lars Olsson i ett debattinlägg på Dagens Samhälle.

”Det råder dessutom oklarheter i vad som ska betraktas som uthyrning av vårdpersonal, vilket ska momsbeläggas och vad som ska anses vara tandvård, vilket ska vara momsbefriat. Privattandläkarna menar därför att tillämpningen av ställningstagandet måste skjutas upp och att rättsläget måste klargöras innan ställningstagandet tillämpas”, skriver debattörerna.

De skriver vidare:

”Att utföra tandvård är enligt svenskt lagstiftning momsbefriat. Det har, fram tills nu, inneburit att det också är momsbefriat att hyra in tandvårdspersonal. Något som är självklart mot bakgrund av att vårdgivarna inom tandvården inte kan lyfta bort momsen och ofta inte heller är momsregistrerade.

Ställningstagandet får därför stora negativa konsekvenser för såväl tandvårdsbranschen som patienterna. Det medför ökade kostnader för vårdgivaren, som i förlängningen leder till att patientens pris för tandvården ökar.

Skatteverkets ställningstagande innebär också att det blir oacceptabla skillnader i vårdgivarens kostnader beroende på hur denna väljer att utforma verksamheten.”

Läs hela debattartikeln här

Kommentar från Föreningen Svensk Dentalhandel till SVTs granskning av det medicintekniska direktivet och dentala implantat:

FSDs medlemsföretag och implantatprodukter

FSD – Föreningen Svensk Dentalhandel
FSD – Föreningen Svensk Dentalhandel samlar företag som tillverkar, importerar, distribuerar eller marknadsför produkter inom svensk tandvård. FSD arbetar bland annat med, marknadsinformation, upphandlingsfrågor, affärsetik, myndighetskontakter (TLV), lagar och förordningar, utbildning/seminarier, branschmässor, samverkan med tandvårdens företrädare. Branschföreningen FSD arbetar inte med regulatoriska frågor på produktnivå och produktgodkännanden.

FSDs medlemmar
Bland FSDs medlemmar finns flera världsledande tillverkare av implantatprodukter. Företagen lägger stora resurser på forskning och utveckling och samarbetar med forskarvärlden för att vidareutveckla sina produkter för ännu bättre behandlingsresultat.

De tillverkande företagen är kvalitets- och miljöcertifierade och produkterna uppfyller medicintekniska krav som är reglerade inom EU. Företagen får regelbunden granskning av sitt kvalitetssystem av certifieringsorgan. Sådana granskningar kan även ske oannonserat.

FSDs medlemmars produkter
Produkterna är CE-märkta medicintekniska produkter som är patientsäkra och ändamålsenliga inom specifika indikationsområden. (Implantatbehandlingar med titanskruvar har funnits i sedan 1960-talet.)

Det medicintekniska regelverket
Det finns ett omfattande regelverk för medicintekniska produkter. MDD (Medical Device Directive) omarbetas i dagsläget till MDR (Medical Device Regulation) vilket innebär att även likvärdiga produkter kommer kräva omfattande och aktuell klinisk dokumentation framöver. Detta kommer att införas 2020.

Rapporteringsskyldighet vid allvarliga biverkningar
Företagen har en rapporteringsskyldighet till Läkemedelsverket vid rapportering/kännedom om allvarliga biverkningar. Om det finns indikationer på problem med produkter eller behandlingar så har företagen skyldighet att rapportera detta till Läkemedelsverket.
(Det kan även vara Läkemedelsverket som får kännedom om en händelse och kontaktar det Medicintekniska företaget som då har skyldighet att utreda händelsen.)

Forskningresultat kring peri-implantit
Det finns omfattande forskning kring implantatprodukter och peri-implantit men forskarvärlden är inte enad omkring prevalensen av peri-implantit samt vad som orsakar det. En aktuell sammanställning av forskningen inom området visar att 96 % av implantaten har fullgod funktion i mer än fem år efter att de har satts in hos patienterna.
2018-11-27 Mats Holme, FSD