Month: mars 2021

Ända sedan Svenskt Kvalitetsindex började mäta nöjdhet inom tandvården har betygen varit mycket höga. I år noteras en påtaglig förbättring av nöjdheten både för folktandvården och privata aktörer. Nöjdhetsindex når 81,1 vilket är en tydlig förbättring mot fjolårets 75,6 och ett historiskt högt resultat. En stor del av förbättringen går att spåra till en uppskattad hantering av pandemin.

Fjolårets studie genomfördes precis i inledningen av pandemin, då många samhällsfunktioner hastigt fick ställa om. Årets resultat visar att tandvården överlag lyckats hantera denna utmaning mycket bra. Kunderna är mycket nöjda, förtroendet är rekordhögt och specifika frågor kopplat till hanteringen av Covid-19 får positiva omdömen.

– Det var länge sedan vi såg såhär höga betygsnivåer, säger Philip Sjöberg, Projektledare, SKI Tandvård. Den lyckade hanteringen om och kring pandemin är helt klart en orsak till de förbättrade betygen. Det gäller både Folktandvården och privattandvården.

Tandvården har lyckats bäst
I majoriteten av Svenskt Kvalitetsindex branschstudier under fjolåret ställdes frågor kring hur kunder upplevt sina leverantörers hantering av pandemin. Här får tandvården mycket höga betyg. Så stor andel som 9 av 10 kunder tycker att både branschen i stort och att den klinik man besöker har hanterat effekterna av pandemin mycket bra, både vid själva behandlingstillfället och på det sätt man skött kunddialogen.

– Vi har i andra studier under det senaste året sett tydliga effekter, positiva som negativa, hur hanteringen av Covid-19 påverkat flera delar av kundupplevelsen, berättar Johan Parmler, vd Svenskt Kvalitetsindex. Vi kan konstatera att tandvården har klarat denna utmaning bäst av de branscher vi mätt.

Aktiva kunder och service gör skillnad – även i år
Kunder till både Folktandvården och privattandvården har blivit mer nöjda än tidigare. Faktum är att båda aktörerna får betyg över 75 vilket indikerar att man har mycket nöjda kunder. Skillnaden mellan Folktandvården och privattandvården är inte ny och förklaras av områden Svenskt Kvalitetsindex sett tidigare år.

– Skillnaden ligger inte i kvaliteten på själva behandlingen eller personalens kompetens, poängterar Johan Parmler. Istället handlar det mer om service och att kunder till privattandvården gör mer aktiva val. Vad gäller serviceaspekten är det den del av kundupplevelsen där privattandvården alltid fått riktigt bra betyg, särskilt kring proaktivitet och information. Det bör dock noteras att Folktandvården också får klart godkända betyg, i jämförelse med andra branscher.

Att välja själv, en del av servicen
Precis som i många andra typer av kundrelationer så är i regel de kunder som gjort ett aktivt val mer nöjda med sin aktör. Det gäller också inom tandvården. Kunder till privata aktörer väljer i störst utsträckning sin tandläkare på rekommendation, medan Folktandvårdens kunder väljer en tandläkare i sitt närområde.

– Vi vet att det aktiva valet är en viktig del av kundupplevelsen och här ser vi att det gör skillnad, precis som i många andra branscher, berättar Philip Sjöberg. I kristider är också kundernas förtroende helt avgörande för nöjdheten. Det gäller särskilt i branscher som bygger på personliga relationer och en nära leverans.

Redan i fjolårets mätning noterades att förtroendet för tandvården var mycket högt och det har i år blivit ännu högre.

– Förtroendesiffrorna i årets studie visar att över 90 % av kunderna har mycket högt förtroende för sin tandläkare, säger Johan Parmler. Det är till och med en ökning jämfört med fjolåret och indikerar att det här är en bransch som långsiktigt byggt starka kundrelationer, avslutar Johan Parmler.

Läs mer

Måndag den 1 mars mottog socialminister Lena Hallengren betänkandet ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8). Betänkandet innehåller förslag till hur tandvårdssystemet kan förändras för att bli mer jämlikt, resurseffektivt samt gynna regelbunden och förebyggande tandvård.

I mars 2018 tillsatte regeringen en utredning som fick till uppgift att se över hela tandvårdssystemet, med det huvudsakliga syftet att komma med förslag om hur tandhälsan kan bli mer jämlik inom ramen för ett mer resurseffektivt tandvårdssystem.

Utredningen föreslår att principen att den som har det största behovet ska ges företräde till tandvården ska föras in i tandvårdslagen. Tandvårdslagen föreslås även innehålla principer för tandvårdens organisering.

Regionernas planeringsansvar för tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov förutsätter en fungerande samverkan mellan regionen och offentliga och privata vårdgivare. Ett förtydligande föreslås därför i tandvårdslagen om att privata vårdgivare ska samverka med regionen i dess planering och utveckling av tandvården.

Utredningen föreslår även att

• En undersökning hos tandvården ska kosta 200 kronor per besökstillfälle. Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och särskilt tandvårdsbidrag (STB) upphör.

• Varje individ får en individuell tandhälsoplan. De med störst risk för tandsjukdomar ska få mest stöd.

• Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårdsstödet.

• Patienter med särskilda behov ska få ett mer jämlikt stöd. Ett statligt selektivt tandvårdsstöd som en del av det statliga tandvårdsstödet föreslås omhänderta flertalet av dagens patienter med särskilda behov.

Utredningen har därutöver kostnadsberäknat fyra alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd, som tar ett första steg för att i sin utformning bli mer likt hälso- och sjukvårdens system. De fyra alternativen bedöms innebära ökade kostnader för staten med mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor per år.

Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Försäkringskassan föreslås få i uppdrag att utveckla, reglera och implementera reformerna.

Utredningen föreslår att de nya reformerna träder i kraft den 15 januari 2026.

Pressmeddelande från Socialdepartementet