Month: november 2023

Till Martin Färnsten, särskild utredare, Socialdepartementet

Föreningen Svensk Dentalhandel (FSD) kommentarer till tilläggsdirektivet till tandvårdsutredningen

Ur pressmeddelande om ”Viktiga steg för regeringens tandvårdsreform” den 6 oktober 2023: Regeringen vill förstärka tandvårdens högkostnadsskydd så att den mer liknar skyddet i övrig vård och där äldre med sämst munhälsa särskilt prioriteras.
Det är viktigt att tandvårdens resurser används till de patienter som har störst behov av tandvård.

Utredningen ska:
 – analysera och lämna skalbara, ändamålsenliga och kostnadseffektiva förslag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer efterlikna det i övrig vård och där äldre med sämst munhälsa prioriteras

FSD:
Det är positivt med en förstärkning av tandvårdens högkostnadsskydd där äldre med sämst munhälsa särskilt prioriteras. Det är viktigt att det kan ske inom det nuvarande regelverket för det statliga tandvårdsstödet. Det finns dock risk för att tandvårdens resurser utmanas och att den viktiga förebyggande tandvården inte kan prioriteras i tillräcklig omfattning vilket skulle kunna leda till en framtida försämrad allmän tandhälsa.

Det är flera väsentliga skillnader mellan ”övrig vård” och tandvård. Tandvården innehåller en stor del förebyggande vård och åtgärder i ett tidigt skede innan det blir ett mer akut vårdbehov. Detta är viktigt att bibehålla och leder till god tandhälsa och lägre framtida kostnader för tandvård. Att öka tandvårdskostnaden för unga är ett långsiktigt risktagande som bör beaktas.

Lägre kostnad för viss tandvård leder med stor sannolikhet till en ökad efterfrågan. Den svenska tandvårdens resurser är begränsade och i dagens situation råder det brist på resurser. Hur tandvårdens resurser ska förstärkas så att den klarar att möta efterfrågan ingår kanske inte i utredningens direktiv men problematiken bör ändå beaktas och ingå i utredningens konsekvensanalys. 

——
Utredningen ska:
– säkerställa att förslagen utformas så att de minimerar riskerna för brott och felaktiga utbetalningar,
– analysera hur högkostnadsskyddet kan förstärkas på ett sätt som ger incitament som motverkar överutnyttjande bland vårdtagarna av tandvård och som främjar effektiv resursanvändning och vårdkvalitet bland tandvårdens aktörer

FSD:
Det är viktigt att främja effektiv resursanvändning och minimera riskerna för brott, felaktiga utbetalningar och överutnyttjande. Det finns dock risk för att detta leder till ökad administration hos vårdgivarna eller, i värsta fall, styrande effekter på val av behandling och åtgärder. Det är viktigt att undvika att regelverket för tandvården förändras så att det får regelstyrande effekter på val av behandling och åtgärder.

——
Målsättningen med ett förstärkt högkostnadsskydd är att patienter i högre grad ska kunna besöka tandvården efter behov och därmed få bättre munhälsa. Dagens statliga tandvårdsstöd bygger på fri etableringsrätt och fri prissättning. Staten ersätter indirekt patienten till viss del genom att lämna tandvårdsersättning till vårdgivaren, beräknat utifrån de referenspriser som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fastställer. Vårdgivaren har dock rätt att i förhållande till patienten själv bestämma sina egna priser. Det behöver säkerställas att en eventuell reform inte urholkas av ökade tandvårdspriser. 

Utredaren ska därför
• analysera och föreslå hur det nuvarande systemet för statligt tandvårdsstöd kan anpassas utifrån ett förstärkt högkostnadsskydd,
• lämna förslag som säkerställer att ett förstärkt högkostnadsskydd inte urholkas och att satsade medel kommer patienterna till godo

FSD:
Det är viktigt att ett förstärkt högkostnadsskydd inte urholkas och att satsade medel kommer patienterna till godo. Det är också viktigt för tandvårdsbranschens effektivitet att behålla fri etableringsrätt och fri prissättning. En sund konkurrens inom tandvårdsbranschen bör leda till en rimlig prissättning och god effektivitet. Att införa en eventuell prisreglering riskerar att minska effektiviteten och branschen attraktionskraft. En av erfarenheterna från prisregleringen av tandvården 1974 – 1998 är att den svenska marknaden för tandvård blev mindre attraktiv vilket medförde en avsevärd utflyttning av svenska tandläkare till andra länder. En sådan utveckling idag skulle kunna ha mycket skadliga effekter på den svenska tandvården.

Med vänliga hälsningar
Mats Holme, Branschföreträdare
Thomas Andersson, ordförande

Den privata tandvården tar ett stort samhällsansvar och utan de privata vårdgivarna skulle tandvården inte fungera, visar Privattandläkarnas branschrapport. Två tredjedelar av alla vuxna patienter går till en privat vårdgivare.

Svensk vuxentandvård fungerar bra. Den privata tandvården finns över hela Sverige. 98 procent av Sveriges befolkning bor i en kommun med minst en privat vårdgivare. Tandhälsan bland vuxna i samtliga socioekonomiska grupper har stadigt förbättrats sedan det statliga tandvårdsstödet infördes 2008. Det är därför viktigt att tandvårdsutredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd tar hänsyn till de faktorer som utgör grunden för en framgångsrik tandvård.

– Siffrorna talar klarspråk. Den privata tandvården utför två tredjedelar av all tandvård på vuxna patienter. Det är samhällsnytta, välfärd och samhällsansvar omvandlat i praktiken. Risken är att allt det förstörs av stora reformer, som kraftigt förändrar villkoren för tandvårdsbranschen. Privattandläkarna deltar gärna i samtal och dialog om vilka åtgärder som behövs för att en fungerande tandvård ska bli än bättre. Vi är dock övertygade om att den fria prissättningen, fri etablering och patientens fria val kommer att vara nödvändiga ingredienser även i morgondagens tandvårdsstöd för vuxna, säger Lars Olsson, näringspolitisk chef, Privattandläkarna.

Privattandläkarnas branschrapport redogör för fakta, statistik och händelseutvecklingen inom tandvården. Branschrapporten utkommer årligen och är den nionde i ordningen.

Läs mer: Branschrapport 2023