Nyheter

Måndag den 1 mars mottog socialminister Lena Hallengren betänkandet ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8). Betänkandet innehåller förslag till hur tandvårdssystemet kan förändras för att bli mer jämlikt, resurseffektivt samt gynna regelbunden och förebyggande tandvård.

I mars 2018 tillsatte regeringen en utredning som fick till uppgift att se över hela tandvårdssystemet, med det huvudsakliga syftet att komma med förslag om hur tandhälsan kan bli mer jämlik inom ramen för ett mer resurseffektivt tandvårdssystem.

Utredningen föreslår att principen att den som har det största behovet ska ges företräde till tandvården ska föras in i tandvårdslagen. Tandvårdslagen föreslås även innehålla principer för tandvårdens organisering.

Regionernas planeringsansvar för tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov förutsätter en fungerande samverkan mellan regionen och offentliga och privata vårdgivare. Ett förtydligande föreslås därför i tandvårdslagen om att privata vårdgivare ska samverka med regionen i dess planering och utveckling av tandvården.

Utredningen föreslår även att

• En undersökning hos tandvården ska kosta 200 kronor per besökstillfälle. Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och särskilt tandvårdsbidrag (STB) upphör.

• Varje individ får en individuell tandhälsoplan. De med störst risk för tandsjukdomar ska få mest stöd.

• Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårdsstödet.

• Patienter med särskilda behov ska få ett mer jämlikt stöd. Ett statligt selektivt tandvårdsstöd som en del av det statliga tandvårdsstödet föreslås omhänderta flertalet av dagens patienter med särskilda behov.

Utredningen har därutöver kostnadsberäknat fyra alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd, som tar ett första steg för att i sin utformning bli mer likt hälso- och sjukvårdens system. De fyra alternativen bedöms innebära ökade kostnader för staten med mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor per år.

Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Försäkringskassan föreslås få i uppdrag att utveckla, reglera och implementera reformerna.

Utredningen föreslår att de nya reformerna träder i kraft den 15 januari 2026.

Pressmeddelande från Socialdepartementet

Regeringen ger tandvårdsutredningen i uppdrag att utreda och föreslå modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd. Syftet är att stärka skyddet mot höga tandvårdskostnader, gynna en regelbunden och förebyggande tandvård och uppnå en mer jämlik tandhälsa.

Förkalkning i halspulsådern är ett tecken på ökad risk för hjärtinfarkt som kan upptäckas av tandläkare vid röntgen av käken. Med bara en kort utbildning i att tolka röntgenbilder, kan allmäntandläkare lära sig att känna igen dessa förkalkningar. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Tandläkaren kan spela en viktig roll i att förebygga förtida död i hjärtkärlsjukdom. Med bara en kort fortbildning i att tolka röntgenbilder, kan tandläkare lära sig att känna igen förkalkningar i halspulsådern så att patienten kan söka behandling i tid, säger Nils Gustafsson, doktorand vid Umeå universitet.

Det är vid så kallad panoramaröntgen, översiktsbilder av tänder och käken, som tandläkaren även ser halsen ned till fjärde halskotan. Därmed är det då också möjligt att se förkalkningar i halspulsådern. Det är dock inget som tandläkare normalt sett letar efter.

Förkalkning i halspulsådern ett tecken
I sin avhandling vid Institutionen för Odontologi vid Umeå universitet har Nils Gustafsson studerat drygt 800 deltagare från hela Sverige som nyligen haft en hjärtinfarkt. De har jämförts med en lika stor kontrollgrupp. Jämförelsen visade att förkalkningar i halspulsådern var 22 procent vanligare bland dem som haft hjärtinfarkt.

Ett annat tillstånd som kan bidra till hjärtkärlsjukdom och som också upptäcks av tandläkare, är tandlossning. Det gick även att se att personer med tandlossning oftare hade en förkalkning i halspulsådern. Bland dem som hade både förkalkad halspulsåder och tandlossning, var risken att få hjärtinfarkt hela 75 procent större än i kontrollgruppen.

Lätt att upptäcka för tandläkare
Studierna visade också att förkalkad halspulsåder medför en högre uppskattad risk för att i framtiden drabbas av hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Detta samband gällde i huvudsak för män, som oftare drabbas av hjärtinfarkt i yngre ålder än kvinnor. Personer med diabetes hade också oftare förkalkningar. Skillnaderna för diabetes var dock inte statistiskt säkerställd.

I avhandlingen undersöks också tandläkares förmåga att upptäcka förkalkningar i halspulsådern i panoramaröntgenbilder före respektive efter en kortare utbildning i diagnostik i halsområdet. Resultatet var att allmäntandläkare hade hög tillförlitlighet i sina bedömningar av förkalkningar i panoramaröntgenbilder innan utbildningen och tillförlitligheten ökade ytterligare efter utbildningen. Denna förbättrade förmåga kvarstod ännu ett år efter utbildningen, vilket talar för att effekten är bestående.

Vinst för folkhälsan
– Eftersom många själva inte vet om att de löper ökad risk för hjärtkärlsjukdom och kan vara helt utan förebyggande behandling, som exempelvis blodtryckssänkande läkemedel, vore det en stor vinst för folkhälsan om det tas fram riktlinjer för hur allmäntandläkare som upptäcker förkalkningar på dessa patienter ska hantera fyndet. Det är också viktigt att tandläkare som genomför panoramaröntgenundersökningar får utbildning för att hitta de tecknen säger Nils Gustafsson.

FAKTA
1 601 personer deltog i studien
Deltagarna i studien i avhandlingen kommer från den nationella studien Parokrank. Totalt deltog 1 610 personer vid 17 sjukhus runt om i Sverige. Alla deltagare undersöktes av läkare och tandläkare, vilket inkluderade översiktsröntgen av tänder och käkar. Man utvärderade också 14 allmäntandläkares förmåga att upptäcka förkalkningar i halspulsådern på bilder från 100 patienter, före respektive två veckor och ett år efter att de genomgått en två timmar lång utbildning i sådan diagnostik.

Ny kunskap om tändernas byggmaterial och tillväxt kan påskynda utvecklingen inom regenerativ tandvård, biologisk terapi av skadade tänder, men också för behandlingen av tandkänslighet. Studien som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet publiceras i Nature Communications.

Tänder utvecklas genom en komplex process där mjukvävnader, med bindväv, nerver och blodkärl, ska fogas samman med tre olika typer av hårdvävnad till en fungerande kroppsdel. Som modellsystem för att förklara den här processen används ofta musens framtand, som växer kontinuerligt och förnyas under djurets hela liv.

Trots att musframtanden ofta studerats i utvecklingssammanhang, har flera grundläggande frågor om tandens olika celltyper, stamceller och deras differentiering och cellulära dynamik, länge saknat svar.

Sju procent av de privata tandvårdsföretagen riskerar antingen konkurs, nedläggning eller rekonstruktion på grund av pandemin. I budgeten har regeringen tillskjutit pengar till den offentliga tandvården. Det är hög tid att stödet även utökas till att omfatta den privata, skriver Privattandläkarnas vd Merit Lindberg och näringspolitiske chef Lars Olsson i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Coronapandemin har slagit hårt mot den privata tandvården. En undersökning genomförd av Privattandläkarna visar att sju procent av de privata tandvårdsföretagen antingen riskerar konkurs, nedläggning eller rekonstruktion. Mot bakgrund av att Privattandläkarna har cirka 1  300 medlemmar, så innebär det att över 90 privata tandvårdsföretag skulle slås ut om det blev verklighet.

För en utomstående låter det kanske inte så mycket, men 90 stycken färre tandvårdsföretag skulle skada välfärden på ett sätt som inte går att reparera. Den privata tandvården tar hand om majoriteten av alla vuxna patienter och ännu fler av de över 70 år, den patientgrupp som har de största vårdbehoven.

Det är hög tid att det inrättas en tandvårdsakut för den privata tandvården. Det finns cirka 600 miljoner kronor i outnyttjat tandvårdsstöd, pengar som finns kvar på grund av minskat antal patientbesök under coronapandemin, som kan ligga till grund för tandvårdsakuten, skriver debattörerna

Läs mer

Under coronapandemin våren 2020 minskade antalet besök i tandvården kraftigt. Bara hälften så många besökte tandvården under april visar siffror från Socialstyrelsen.

Det var den 10 mars som Folkhälsomyndigheten meddelade att man såg tecken på samhällsspridning av COVID-19 och det fick genomslag omedelbart i statistiken över antalet besök inom tandvården i Sverige. Minskningen var tydlig, från 37.500 personer per arbetsdag till 25.900 personer från vecka 11 till vecka 12.

Den största minskningen svarade besökare 70 år och äldre, som också rekommenderades att skjuta upp sina rutinundersökningar och viss planerad tandvård. Den åldersgruppen har framför allt kommit för akuta besvär eller andra behandlingar som inte kunde vänta.

Minst antal besökare noterades under veckor 14 till 16 då folktandvården tappade nästan tre av fem besökare. Privattandvården tappade drygt två av fem besökare jämfört med tidigare år.

Variationerna är dock stora lokalt, framför allt inom Folktandvården. Flera regioner stängde sin Folktandvård för allt utom akuta besök, vilket syns tydligt i antalet besökare under de kritiska veckorna i april. Skåne noterade en minskning med 94 procent och även Värmland, Dalarna, Östergötland, Kalmar och Stockholm tappade mellan 78 och 88 procent av besökarna. Samtidigt fortsatte Folktandvården som vanligt på Gotland, vilket resulterade i en minskning med endast 13 procent.

Inom privattandvården är minskningen mindre och likaså noteras inga stora regionala variationer. Störst minskning noterade privattandläkarna i Gävleborg med minus 53 procent medan Norrbotten noterade 24 procent jämfört med tidigare.

Av de som besökte tandvården under mars och april är det en större andel som fått antibiotika och smärtstillande utskrivet, vilket tyder på att tandvården som utfördes var behandlingar som inte kunde vänta.

Foto: Jonn Leffman/Wikimedia Commons

Coronaviruset har fått konsekvenser i en utsträckning som få kunnat föreställa sig. Vi hade, precis som ni, hoppats på att kunna genomföra Swedental och Odontologisk Riksstämma enligt ursprungsplan.

Det skriver mässan för Swedental och Odontologisk Riksstämma.

Och vidare:

En mässa är något vi genomför tillsammans. Med respekt för de investeringar i både tid och pengar som ni utställare lagt, har vi i största möjliga mån strävat efter att fatta ett gemensamt beslut kring genomförandet. Vi har därför fört en dialog med Föreningen Svensk Dentalhandel, Svenska Tandläkaresällskapet samt med intresseorganisationer, partners och arbetsgivare.

Utifrån de dialogerna samt under rådande mötesrestriktioner framgår det att vi behöver ta beslutet att ställa in årets utställning, men att genomföra Riksstämman digitalt.

Swedental och Odontologisk Riksstämma i sin fulla mötesform återkommer igen som planerat den 17-19 november 2021 i Stockholm och den 16-18 november 2022 i Göteborg.

Vad innebär det för er?  
När det gäller er medverkan i utställningen vid Swedental 2020 kommer er bokning att annulleras och pengarna återbetalas, med avdrag för expostartavgift. Eventuella hotellrum som bokats på Hotel Gothia Towers via utställarlänken kommer automatiskt att bokas av.

Vad händer härnäst?  
Vi förstår att ni har lagt ner mycket tid, energi och resurser på att förbereda innehåll inför årets mässa. Vårt mål är att ni fortfarande ska nå ut med era produkter, nyheter och information till alla som hade tänkt besöka oss. Håll utkik så berättar vi snart mer!

Den digitala Riksstämman och Swedental
I november i år kommer deltagare att få uppleva höjdpunkterna ur årets kongress digitalt! I det digitala eventet kan tittare ta del av livesända paneldebatter kring Tandvården i krisen samt Tandvårdens kompetensförsörjning. Mer information följer inom kort!

Håll er uppdaterade genom att läsa våra mejl och följa oss i sociala medier.
Stort tack för ert engagemang – tveka inte att höra av er om ni har några frågor!

Vi vill också passa på att önska er en fin sommar!

Foto: Wikimedia Commons

För att stödja de patienter som inte kan gå till tandläkaren under coronapandemin – framför allt de som är över 70 år, i riskgrupp eller nekade vård på grund av nedstängda mottagningar – föreslås nu en särskild beräkning av tandvårdsersättningen. Förslaget innebär att patienten får en ny ersättningsperiod som börjar den 1 september 2020 och som är lika lång som den tid man gått miste om.

– Många personer, framför allt i riskgrupperna, har inte kunnat gå till tandläkaren under coronapandemin, trots stora tandvårdsbehov. Vi är glada över att kunna presentera en lösning för att kompensera patienter som gått miste om sin subvention genom högkostnadsskyddet och som nu kan fortsätta gå till sin tandläkare utan ekonomisk förlust, säger socialminister Lena Hallengren.

Förslaget innebär att vissa tandvårdspatienter får en ny ersättningsperiod. Detta gäller enbart dem som kommit upp till minst 3 000 kronor (dvs. gränsen för högkostnadsskyddet) den 1 april 2020 och som inte har besökt  tandvården mellan den 1 april – 1 september 2020. Den nya ersättningsperioden föreslås börja löpa den 1 september 2020.

Längden på den nya ersättningsperioden motsvarar det antal dagar som den 1 april 2020 återstod av den tidigare ersättningsperioden. Ett minimum om 90 dagar föreslås för att patienten ska hinna besöka tandvården innan den nya perioden löper ut. De tandvårdskostnader som patienten kommit upp i den 1 april 2020 läggs samman med kostnaderna för tandvård som utförs under den nya ersättningsperioden. På så sätt slipper patienten börja om från noll.

Förslaget skickas nu ut på remiss över sommaren.

Socialstyrelsen får i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida ett stöd som ska främja insatser för god munhälsa för kvinnor och män med en demenssjukdom.

Idag försummas ofta munhälsan hos personer med en demenssjukdom och följden kan bli karies och infektioner. Dålig munhälsa kan även leda till smärta och svårigheter att äta med försämrat näringsintag som följd. Registerdata från Svenska Demensregistret visar bland annat att antalet tandläkarbesök minskade betydligt hos personer som diagnostiserats med en demenssjukdom.

En särskild utmaning är att på ett tidigt stadie upptäcka och förebygga dålig munhälsa hos personer som diagnosticerats med en demenssjukdom och som bor i ordinärt boende och har hemtjänst.

Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram och sprida ett stöd till relevanta verksamheter med syfte att främja insatser för en god munhälsa för personer med demenssjukdom. Uppdraget omfattar personer som bor såväl ordinärt boende som i särskilt boende. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2021.

Foto: Wikimedia Commons

Fler studenter söker till tandläkarutbildningarna i höst än förra året. Störst ökning noteras i Göteborg där hela 19 procent fler söker jämfört med 2019. Antalet som söker i första hand ökar med 31 procent.

Det är tandläkarutbildningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö som antar studenter varje hösttermin. Umeå tar emot nya studenter endast i januari.

Flest sökanden noteras för tandläkarprogrammet vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm med 2 119 studenter. Där är även antalet förstahandssökande högst: 537 personer. Hösten 2019 sökte 1.943 utbildningen varav 628 i första hand.

Antalet sökande till KI har alltså ökat i år, samtidigt som antalet förstahandssökande har minskat. 17 procent färre söker i första hand till KI:s tandläkarprogram jämfört med 2019.

Tandläkarprogrammet i Göteborg har i år lockat 1 978 sökande. Det är en ökning med 321 personer, eller drygt 19 procent, jämfört med hösten 2019.

Samtidigt har antalet studenter som söker till Göteborgs tandläkarprogram i första hand ökat från 306 förra året till 402 i år. Antalet förstahandssökande har alltså ökat med 31 procent.

Även i Malmö har antalet sökande ökat. Hösten 2020 har 1 900 personer sökt in på tandläkarutbildningen, jämfört med 1 651 förra året. Det är en ökning med 249 personer, eller 15 procent.

Även antalet förstahandssökande har ökat i Malmö, från 304 personer hösten 2019 till 339 höstterminen 2020. Det är tolv procent fler som söker i första hand.

Läs mer

Regeringen vill kompensera tandvårdspatienter som riskerar att gå miste om de subventioner de har rätt till inom ramen för högkostnadsskyddet. Förslaget skickas nu på remiss i syfte att regeringen inom kort ska kunna överlämna en proposition till riksdagen.

Till följd av coronapandemin har många patienter som är över 70 år eller som tillhör någon annan riskgrupp haft stora svårigheter att besöka sin tandvårdsgivare. Många tandvårdskliniker har dessutom bara kunnat ta emot akuta patienter, dels på grund av smittorisk, dels för att flera tandvårdskliniker har bistått sjukvården med material och utrustning.

Av de skälen riskerar många personer att gå miste om de subventioner de har rätt till genom högkostnadsskyddet, eftersom besöket hos tandvården inte kunnat genomföras inom pågående ersättningsperiod.
För att undvika en sådan situation har det inom Regeringskansliet tagits fram ett förslag på lagändring. En lagändring är nödvändig eftersom ersättningsperioden är lagbunden.

– Förslaget om att kompensera tandvårdspatienterna är viktigt både för en jämlik tandhälsa och vanligt folks ekonomi. Det kan handla om tusentals kronor för den enskilde, säger socialminister Lena Hallengren.

Utkastet på proposition går nu på remiss. Därefter planerar regeringen att fatta beslut om propositionen, som sedan ska behandlas av riksdagen. Om riksdagen godkänner propositionen kan regeringen ta fram närmare bestämmelser om hur tandvårdspatienterna ska kompenseras.

Den nedgående trenden av besök till tandvården i befolkningen kan ha bromsats något under 2018. Det skriver Socialstyrelsen i sin lägesrapport angående ”tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård”.

Socialstyrelsen skriver: ”Den 15 april 2018 infördes ett dubblerat allmänt tandvårdsbidrag, ATB. Bidraget infördes i samband med tandvårdsreformen 2008 för att stimulera regelbundna tandvårdsbesök. Utebliven förebyggande tandvård bedömdes kunna leda till stora framtida behov och höga kostnader för både individ och samhälle. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har utvärderat reformen som ökar statens kostnader för ATB med 800 miljoner kronor. Den nedgående trenden av besök till tandvården i befolkningen kan ha bromsats något under 2018. Besök för en basundersökning ligger på samma nivå som för 2017. Detta beror sannolikt på att besöken ökat i åldersgruppen över 75 år. Besöksmönster i olika åldersgrupper behöver emellertid följas under en längre period för att utvärdera effekten av det ökade bidraget. Kännedomen om det allmänna tandvårdsbidraget är också generellt låg i befolkningen.”

God tandhälsa
I rapporten konstateras att tandhälsan bland barn och ungdomar generellt är god. Men ”Tandhälsan är dock ojämn och skiljer sig både mellan regioner och inom åldersgrupper i varje region.”

Tandhälsan i den vuxna befolkningen har förbättrats över tid. År 2018 besökte 56 procent av den vuxna befolkningen tandvården. Det är en minskning med knappt 7 procent jämfört med 2011. Det är 77 procent som har besökt tandvården någon gång under en treårsperiod 2018, vilket är en minskning på ungefär 3 procent sedan 2011. Bland personer i åldern 35–49 år ses den största minskningen över tid. Personer i åldern 70–79 år besöker tandvården i störst utsträckning och efter 80 års ålder minskar besöken till tandvården.

Friska patienter behöver inte besöka tandvård varje år men andelen som besöker tandvården vartannat och vart tredje år har också minskat kontinuerligt sedan 2011.

Personer som upplevt ekonomisk kris eller har varit arbetslösa bedömer sin tandhälsa som sämre än genomsnittet. Detta gäller även för personer som är dagligrökare, riskkonsumenter av alkohol eller har ett BMI över 30. Personer med förgymnasial utbildning skattar därtill sin tandhälsa sämre än de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Den självskattade tandhälsan blir dessutom sämre med stigande ålder.

Fler är nöjda
Svenskt kvalitetsindex publicerade sin senaste undersökning av befolkningens nöjdhet med tandvården under våren 2019. I jämförelse med 2018 års mätning så förbättrar något Folktandvården sitt index från 71,6 till 72,5 av 100. Folktandvården upplevs som mer förtroendeingivande och kvalitetsmedveten 2019 än 2018. Privattandläkarna sjunker något i jämförelse med 2018, från 85,4 till 84,1 av 100. De kunder som har en nära och mer frekvent relation till sin tandläkare är mer nöjda. Kunder inom privattandvården har överlag högre besöksfrekvens än Folktandvården, vilket bidrar till en ökad nöjdhet.

Trenden med minskande förskrivning av antibiotika i tandvården fortsätter. Under 2018–2019 förskrev tandläkare i genomsnitt 18,5 antibiotikarecept per 1 000 invånare.156 Det är en minskning med 1,7 recept jämfört med 2017 och en minskning med 6,5 recept jämfört med 2015.

Brister i samverkan
Socialstyrelsen har kartlagt och analyserat de hinder som finns för ändamålsenlig samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård där det finns en tydlig ömsesidig nytta med ökad samordning för ett effektivt omhändertagande efter behov.

De brister i samverkan som idag finns mellan tandvården och hälso- och sjukvården leder till ojämlikheter i vården och till att en del patienter riskerar att falla mellan stolarna. Tandvården behöver därför inkluderas på ett tydligare sätt i de processer och strukturer för samverkan som redan finns inom hälso- och sjukvården. På samma sätt måste tandvården inkluderas i det arbete med att utveckla hälso- och sjukvården som nu pågår. Socialstyrelsen har identifierat tre komponenter som är nödvändiga för framgångsrik ömsesidig samverkan.

• En samsyn med en gemensam kunskapsbas: ofta har samverkansformer utvecklats över lång tid och byggt på ackumulerad gemensam kunskap inom vedertagna verksamhetsområden.

• Patientens behov sätts i centrum: fokus behöver vara på patientens behov av samverkan för att underlätta vårdprocessen eller att minska risker för vårdskador.

• Ett ersättningssystem som ger en hållbar och långsiktig finansiering av vård som bedrivs i samverkan.

Läs mer

Just nu arbetar Socialstyrelsen med sitt största riktlinjearbete någonsin. Fler än 500 tandläkare medverkar i arbetet med nya nationella riktlinjer för tandvården.

På verksamt.se finns samlad information från Skatteverket, Tillväxtverket, Bolagsverket och Arbetsförmedlingen om tillfälliga ändringar i lagar och regler som är viktig för företagare att känna till med anledning av coronaviruset och covid-19.

Nya allmänna råd till arbetsgivare, butiker och föreningar

Folkhälsomyndigheten har tagit fram nya allmänna råd för att motverka spridningen av covid-19. Alla verksamheter i Sverige är skyldiga att, utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer, vidta åtgärder för att minska risken för smittspridning.

• Arbetsgivare bör om möjligt se till att personal och besökare håller avstånd, regelbundet kan tvätta händerna med tvål och vatten eller annars använda handsprit, att anställda arbetar hemifrån, undviker onödiga resor och anpassar arbetstider för att undvika rusningstrafik.
• Butiker, köpcentrum och gallerior bör begränsa antalet kunder som vistas i lokalen samtidigt. De bör också ta fram alternativa lösningar till kassaköer eller anvisa hur långt kunderna kan stå mellan varandra.
• Ideella föreningar bör om möjligt skjuta upp årsmöten och likande, om mötet kräver att deltagarna träffas på samma plats.

Skatter och avgifter

Livesända webbseminarier med Skatteverket

Skatteverket bjuder in till livesända webbseminarier för att informera och svara på frågor om de skatteåtgärder som införts på grund av coronapandemin. Flera tillfällen ges nu i april. Under webbseminariet som heter Skatteverkets information för företag med anledning av coronaviruset får du bland annat information om vilka åtgärder som ditt företag kan använda sig av och hur du gör rent praktiskt.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter

Från och med den 6 april kan du som arbetsgivare få sänkta arbetsgivaravgifter för maximalt 30 av dina medarbetare. För att få det behöver du kryssa i en ruta i arbetsgivardeklarationen. Den sänkta arbetsgivaravgiften gäller för lön upp till 25 000 kronor, och för utbetalningar under perioden den 1 mars till och med den 30 juni 2020. Nedsättningen blir maximalt 5 300 kronor per anställd och månad. Har du redan lämnat arbetsgivardeklarationen för mars kan du få den omprövad genom att lämna en ny deklaration.

Läs mer

Foto: Wikimedia Commons/https://www.vperement.com

I dag presenterades ett krispaket för svenska företag och jobb. Kansliet följer kontinuerligt utvecklingen av läget i samhället och informationen nedan baseras på vad vi sett per den 16 mars 2020*. Utifrån detta har vi listat vilka åtgärder som ni som företagare kan vidta redan nu.

Åtgärder företag kan vidta nu:

Företag som har fått betalningsproblem som en direkt konsekvens av coronaviruset kan söka anstånd hos Skatteverket. Mer information och de blanketter som behövs finns här

Riksbanken lånar ut upp till 500 miljarder kronor för att hjälpa företag som drabbas ekonomiskt till följd av coronaviruset. Det är din bank som sedan förmedlar pengarna vidare till dig som företagare. Kontakta din bank för mer information.

Förväntade åtgärder

Vi avvaktar närmare beskrivningar av hur dessa förslag ska fungera i praktiken:

Regeringen föreslår ett system för korttidspermittering. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder. De nya bestämmelserna kommer träda i kraft den 7 april, men tillämpas redan från 16 mars. De kommer att gälla under 2020.

Läs mer 

Staten föreslås tillfälligt ta hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14.

Läs mer

Företag ska kunna få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis. Anståndet omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader. Reglerna föreslås börja gälla den 7 april 2020 men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. Det innebär att företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto i februari och mars kan få skatten återbetald från Skatteverket.

Läs mer

* Informationen som vi har sammanställt kommer från Regeringen, Skatteverket, Verksamt.se och Riksbanken. Den kan snabbt ändras eller bli inaktuell. Vi friskriver oss från ansvar om informationen är felaktig eller inte har återgetts på ett korrekt sätt och råder dig att alltid kontrollera informationen mot de officiella informationskanalerna i samhället. På krisinformation.se kan du få en samlad bild med bekräftad myndighetsinformation om coronaviruset.

Med vänliga hälsningar

Mats Holme

Föreningen Svensk Dentalhandel

Box 22307, 104 22 Stockholm

Tel 08-508 93 820, 0765 474 820