Måndag den 1 mars mottog socialminister Lena Hallengren betänkandet ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8). Betänkandet innehåller förslag till hur tandvårdssystemet kan förändras för att bli mer jämlikt, resurseffektivt samt gynna regelbunden och förebyggande tandvård.
I mars 2018 tillsatte regeringen en utredning som fick till uppgift att se över hela tandvårdssystemet, med det huvudsakliga syftet att komma med förslag om hur tandhälsan kan bli mer jämlik inom ramen för ett mer resurseffektivt tandvårdssystem.
Utredningen föreslår att principen att den som har det största behovet ska ges företräde till tandvården ska föras in i tandvårdslagen. Tandvårdslagen föreslås även innehålla principer för tandvårdens organisering.
Regionernas planeringsansvar för tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov förutsätter en fungerande samverkan mellan regionen och offentliga och privata vårdgivare. Ett förtydligande föreslås därför i tandvårdslagen om att privata vårdgivare ska samverka med regionen i dess planering och utveckling av tandvården.
Utredningen föreslår även att
• En undersökning hos tandvården ska kosta 200 kronor per besökstillfälle. Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och särskilt tandvårdsbidrag (STB) upphör.
• Varje individ får en individuell tandhälsoplan. De med störst risk för tandsjukdomar ska få mest stöd.
• Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårdsstödet.
• Patienter med särskilda behov ska få ett mer jämlikt stöd. Ett statligt selektivt tandvårdsstöd som en del av det statliga tandvårdsstödet föreslås omhänderta flertalet av dagens patienter med särskilda behov.
Utredningen har därutöver kostnadsberäknat fyra alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd, som tar ett första steg för att i sin utformning bli mer likt hälso- och sjukvårdens system. De fyra alternativen bedöms innebära ökade kostnader för staten med mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor per år.
Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Försäkringskassan föreslås få i uppdrag att utveckla, reglera och implementera reformerna.
Utredningen föreslår att de nya reformerna träder i kraft den 15 januari 2026.