Den nedgående trenden av besök till tandvården i befolkningen kan ha bromsats något under 2018. Det skriver Socialstyrelsen i sin lägesrapport angående ”tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård”.
Socialstyrelsen skriver: ”Den 15 april 2018 infördes ett dubblerat allmänt tandvårdsbidrag, ATB. Bidraget infördes i samband med tandvårdsreformen 2008 för att stimulera regelbundna tandvårdsbesök. Utebliven förebyggande tandvård bedömdes kunna leda till stora framtida behov och höga kostnader för både individ och samhälle. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har utvärderat reformen som ökar statens kostnader för ATB med 800 miljoner kronor. Den nedgående trenden av besök till tandvården i befolkningen kan ha bromsats något under 2018. Besök för en basundersökning ligger på samma nivå som för 2017. Detta beror sannolikt på att besöken ökat i åldersgruppen över 75 år. Besöksmönster i olika åldersgrupper behöver emellertid följas under en längre period för att utvärdera effekten av det ökade bidraget. Kännedomen om det allmänna tandvårdsbidraget är också generellt låg i befolkningen.”
God tandhälsa
I rapporten konstateras att tandhälsan bland barn och ungdomar generellt är god. Men ”Tandhälsan är dock ojämn och skiljer sig både mellan regioner och inom åldersgrupper i varje region.”
Tandhälsan i den vuxna befolkningen har förbättrats över tid. År 2018 besökte 56 procent av den vuxna befolkningen tandvården. Det är en minskning med knappt 7 procent jämfört med 2011. Det är 77 procent som har besökt tandvården någon gång under en treårsperiod 2018, vilket är en minskning på ungefär 3 procent sedan 2011. Bland personer i åldern 35–49 år ses den största minskningen över tid. Personer i åldern 70–79 år besöker tandvården i störst utsträckning och efter 80 års ålder minskar besöken till tandvården.
Friska patienter behöver inte besöka tandvård varje år men andelen som besöker tandvården vartannat och vart tredje år har också minskat kontinuerligt sedan 2011.
Personer som upplevt ekonomisk kris eller har varit arbetslösa bedömer sin tandhälsa som sämre än genomsnittet. Detta gäller även för personer som är dagligrökare, riskkonsumenter av alkohol eller har ett BMI över 30. Personer med förgymnasial utbildning skattar därtill sin tandhälsa sämre än de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Den självskattade tandhälsan blir dessutom sämre med stigande ålder.
Fler är nöjda
Svenskt kvalitetsindex publicerade sin senaste undersökning av befolkningens nöjdhet med tandvården under våren 2019. I jämförelse med 2018 års mätning så förbättrar något Folktandvården sitt index från 71,6 till 72,5 av 100. Folktandvården upplevs som mer förtroendeingivande och kvalitetsmedveten 2019 än 2018. Privattandläkarna sjunker något i jämförelse med 2018, från 85,4 till 84,1 av 100. De kunder som har en nära och mer frekvent relation till sin tandläkare är mer nöjda. Kunder inom privattandvården har överlag högre besöksfrekvens än Folktandvården, vilket bidrar till en ökad nöjdhet.
Trenden med minskande förskrivning av antibiotika i tandvården fortsätter. Under 2018–2019 förskrev tandläkare i genomsnitt 18,5 antibiotikarecept per 1 000 invånare.156 Det är en minskning med 1,7 recept jämfört med 2017 och en minskning med 6,5 recept jämfört med 2015.
Brister i samverkan
Socialstyrelsen har kartlagt och analyserat de hinder som finns för ändamålsenlig samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård där det finns en tydlig ömsesidig nytta med ökad samordning för ett effektivt omhändertagande efter behov.
De brister i samverkan som idag finns mellan tandvården och hälso- och sjukvården leder till ojämlikheter i vården och till att en del patienter riskerar att falla mellan stolarna. Tandvården behöver därför inkluderas på ett tydligare sätt i de processer och strukturer för samverkan som redan finns inom hälso- och sjukvården. På samma sätt måste tandvården inkluderas i det arbete med att utveckla hälso- och sjukvården som nu pågår. Socialstyrelsen har identifierat tre komponenter som är nödvändiga för framgångsrik ömsesidig samverkan.
• En samsyn med en gemensam kunskapsbas: ofta har samverkansformer utvecklats över lång tid och byggt på ackumulerad gemensam kunskap inom vedertagna verksamhetsområden.
• Patientens behov sätts i centrum: fokus behöver vara på patientens behov av samverkan för att underlätta vårdprocessen eller att minska risker för vårdskador.
• Ett ersättningssystem som ger en hållbar och långsiktig finansiering av vård som bedrivs i samverkan.